Rally-toko tävling i Raseborg

För ungefär två veckor sedan var vi med Laku på det som jag hoppades skulle bli vår sista rally-toko tävling. Nå, det blev inte så. Han var inte alls med och jag fick ingen bra kontakt med honom, men det var nog bättre en tävlingen på sommaren som var ute på en gräsmatta. Vi samlade ihop 65 poäng, 5 poäng från godkänt. Lite harmar det, men å andra sidan, vad kan man, djur är inga maskiner. Antagligen är det något med mina hormoner eller liknande, för från den stunden som min mens borde ha börjat så har det inte gått att tävla med Laku. Förut var han ju en hund som blev bland de 5 bästa i alla tävlingar.

Vi skulle ha fått plats på en tävling i Janakkala nu på lördag, men bestämde mig för att tacka nej till den platsen och nu påriktit hålla tävlingspaus, iallafall 2 månader. Få se om gamla Laku kommer tillbaka då bebisen är ute.

Lakus första officiella trävling

Laku startade sin officiella rally-toko tävlingskarriär i Esbo. Banan var relativt lätt och vi kom igenom med bara 2 små fel, så vi fick 98 poäng av 100 möjliga. Under veckan gäller det att träna på att han skall lägga sig ner, utan att först sätta bakdelen ner.
Jane har sin första tävling i öppenklass på lördagen. Vi skall träna på att från sittande ställa sig upp och sedan skall jag gå runt henne. Och så skall vi träna på att hon skall använda sin bakdel i svängar till vänster. Och så borde det tränas på att även hon skall lägga sig ner utan att sätta sig före.

Känner mig smått stressad över allt som Jane borde lära sig. Men jag tänker inte ta så stor stress över den här tävlingen, för den kom ju lite oväntat och lite för fort på, så vi tar det som det kommer.

Om någon vill se film från min och Lakus tävling på lördagen, så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=_YWuMAfho3U

En kul överraskning var att Nisses bror kom med på tävlingarna, som besökare. Jag fick hålla honom i famnen då hans matte tävlade med sin tax. Han väger nästan 1kg mera än Nisse. Lill-Nisse väger bara 2,3kg

Lill-Nisse är föresten en horder. Tomppi sa "Om man söker något så finns det i Nisses säng" Han samlar alla leksaker till sin bädd.

Påskledigheten

Påskledigheten började med att jag var och fick mina ögonfransar uppdaterade. På fredagen förberedde jag Jane inför lördagens rally-toko tävling och så gick vi med Mira och Nisse på Nisses första riktiga länk. Och såklart måste det komma en jäkla lös-springande bulldog och störa oss. Men allt gick bra, den höll sig på en meters avstånd och som tur verkade Jane inte bry sig så mycket om den.

På lördagen var jag med Jane hela dagen i Tammerfors på rally-toko tävling. Före vår tur var Jane så nervös och osäker att hon inte ens kunde sitta. Hon bara tittade på mig med stora, förskräckta ögon och ville bort. Men, jag försökte mitt bästa med att få henne att slappna av och tydligen lyckades jag eftersom vi samlade ihop 93p/100p och steg till en högre klass.
Så nu blir det att träna nya skyltar, nästa tävling är redan 18.4 i Raseborg.

Det var en väldigt lätt bana, men svår för en nervös hund och matte.

På söndagen tog vi det lugnt och vilade. På måndagen åkte vi och tränade och Nisse fick för första gången komma med till träningsplanen.

Livet ler igen

Funderade länge över rubriken till det här inlägget, men så bestämde jag mej för att skriva inlägget först och sedan fundera över rubriken.

Jag har nu 3 tävlingar inbokade med Jane och en med Laku. Så den här veckan har gått åt till att träna och träna och träna. Det är roligt att se hur det går framåt och hur Jane njuter av att träna och vara med mig. Just nu tränar vi mest på att hon skall använda bakdelen ordentligt i svängarna. Idag fick jag lite coaching av Maria, vi tränade 2 timmar utanför Musti&Mirri, i duggregn och kyla. Nu sitter jag med en kopp tee och sjuk hals, men det var det värt. Fick många tips och peppande ord. Hon tror att vi kan komma långt, själv är jag inte så säker. Vi får väl se,

På onsdagen började sista veckan på min homeopatiska kur. Har hållt på nu i litet på en månad. Jag har själv märkt stor skillnad på hur jag mår och hur jag sover. Jag vaknade upp en morgon och kände att liver ler igen, att andas känns inte längre tungt och jag kunde njuta av solen och det håller på att bli vår. Nu känner jag att jag kan njuta av nuet och se något positivt i att ännu inte blivit mamma. Nu hinner jag åka runt Finland och tävla med hundarna, nog kommer barnet sedan då min kropp är redo.

Jag har också sovit mycket bättre, både somnat bättre och sovit bättre. Förut om jag vaknade på natten så kunde jag ligga vaken i flera timmar och fundera och grubbla över allt möjligt. Nu om jag vaknar så somnar jag ganska snabbt om igen.

Bästa av allt är att Tomppi har sagt att jag har varit mycket bättre och trevligare.

På torsdagen köpte jag en blomma till mig och min homeopat. Skall se hur länge den överlever min behandling. 

Rally-toko träning i Salo

Söndagen spenderade jag med Jane i Salo. Vi var på en rally-toko skolning som hölls av Krista Karhu. Det kändes lite tungt att stiga opp tidigt på en söndagmorgon och köra hela vägen till Salo, men det var nog verkligen värt det.

Krista sa bl.a. att Jane är mycket "ohjaajaherkkä", och det är både bra och dåligt. Hon vill göra allt för mig, men blir osäker om hon gör rätt eller fel, för att jag tydligen stirrar på henne hela tiden. Så hon sa att jag måste lita på att hunden gör rätt, för hon kan nog, och så skall jag titta frammåt och inte ner på hunden. Sedan sa hon också att man måste lära hunden att det inte är så farligt om man gör fel och måste ta om en uppgift. Det skall inte vara så att hunden "skäms" och blir ännu mera osäker om man måste göra om något.

Sedan tränade vi även på att hunden skulle lägga sig ner snabbt, alltså så att den inte sitter först och sedan lägger sig, utan lägger sig direkt från stående.

Jag åker gärna på hennes skolningar igen, hennes sätt verkade passa mig och Jane bra.

Nurse Lotte on duty

Idag har jag fredags-kvällstur, har jobb ännu i 10 minuter, sedan får jag stänga och ta veckoslut. Idag har hela dagen gått åt till att fundera på om en klänning är blå-svart eller vit-guld. Jag röstar på blå-svart, förstår inte hur någon kan se den som vit-guld.

Imorgon har jag ingenting annat inplanerat än träff med Dollan och så tänkte jag, efter 2 månader av att bara ha tränat hemma, ta mig till gymmet. Kanske nyårslöfte-tränarna har lugnat ner sig nu och man rymms in.

På söndagen skall jag med Jane på rally-toko skolning i Salo. Det blir spännande att höra vad vi får för tips. Igår tränade vi kommande klassens skyltar med en bekant och hon gav i hemläxa att träna Jane så att hon kan röra sin bakdel bättre. Vi fick i uppgift att träna på ett tvättfat. Kan försöka lägga upp filmer om hur det går.

Men bara så ni vet, klänningen är för fan BLÅ!!! Inte vit. BLÅ!

Vad som hänt under föregående vecka

Förra veckan utan flickorna slutade bra. Tomppi både tvättade och tankade min bil, sedan köpte han en tv åt mig till köket så jag kan se på tv även de veckorna då vi har flickorna. (De brukar ta över tvn de veckorna de är hos oss och jag hinner aldrig se på något som jag vill)

På onsdagsmorgonen då jag åkte till jobbet så kraxade Laku och det lät som om han hade något som irriterade i halsen, jag tänkte att där kanske var ett hårstrå som irriterade. Men kraxandet fortsatt då jag kom hem på kvällen, så han hade tydligen dragit hem kennelhosta då vi var hos ortopeden i Apex. Men kraxandet slutade för Lakus del på torsdagen, så det var inte allt för allvarligt för hans del. Nu är det bara att hålla tummar och tår att inte Nisse och Jane drabbas.

Resten av veckan gick i jobbets tecken, hann inte göra annat än jobba och sova och på jobbet hann man just och just ens äta. Alla ville sköta sina djur före jul-ledigheten och det verkade som om julstressen frätit på folks hjärnor för alla kom med konstiga frågor. Skickade på fredag meddelande till Tomppi "I need a drink.. eller egentligen karkki, choko, chips, glass limu, då jag kommer hem." Och då jag kom hem så hade de varit till butiken och köpt vanilj wienerbröd, karkki, glass och glögg till mig. Tydligen har julstressen frätit på hans hjärna på ett bra sätt, för han brukar nog inte vara så här mycket snäll på ett tag. Men man skall väl njuta så länge det varar.

Lördagen hann jag äntligen ta en lång promenad med Laku och Jane medan Nisse sov dagssömn.

Senare på lördagen tog jag ett snabbt pass på gymmet, jag var där helt ensam så prövade på hur mycket jag orkar lyfta i bänkpress. Där var färdigt 25kg på stången, det var tydligen för mycket, fick inte stången upplyft tillbaka, så måste på något sätt rulla den över magen och ställa mig upp och lägga den tillbaka. Tur som fan var jag ensam där, skulle ha varit väldigt pinsamt annars. 20kg gick lätt att lyfta, men skall nog försöka träna så att jag lyckas med 25kg, för de var ändå ganska nära att lyckas.

Efter gymmet åkte jag till Dollan för att prata om allt möjligt och titta på filmen "Maleficent". Jag visste inte att den handlar om den elaka fen från Törnrosa, den var nog riktigt sevärd.

Söndagen åkte vi med Jane till Lojo för att tävla på en inofficiell tävling i Rally-toko. Har inte hunnit träna så mycket under senaste tiden, Nisse har förståss tagit ganska stor del av min fritid, så nu var det skönt att få åka på tumanhand med Jane. Hon njöt säkert av att få all min uppmärksamhet. I början av banan var det lite spännande då det va ny hall med nya lukter, men efter några skyltar lyckades hon samla ihop sig själv och gick hur fint som helst. Vi lyckades samla ihop 89 poäng och kom på 4e plats och på utlåtande stod som kommentar att Jane var glad och viftade på svansen under banan :) Det var nog det bästa av allt!
Hade anmält Laku också, men han fick stanna hemma pga kennelhostan. Synd att han inte kunde åka med, han skulle säkert ha vunnit, för banan var inte svår.

På söndagskvällen tänkte jag att man borde försöka träna mera hemma med vad man har. Tomppi tyckte jag var komisk som låg på köksgolvet och lyfte hundarnas 15kgs matsäck med Nisse som personal trainer.

Men, bästa överraskningen på söndagen var att sötaste Soffi kom på besök, helt utan förvarning. Hon tyckte flickornas rum var roddigt, så hon började städa. 

Jag har även börjat försöka mig på att sticka ett par benvärmare.. får se vad det blir till.

Lakus första tävling

Var idag på min och Lakus första rally-toko tävling. Den var inofficiell så resultaten gör man inte så mycket med, men roligt att prova hur Laku fungerar på tävling i en hall.

Nå, det gick ju skit bra. Vi fick 99 poäng (av 100) och blev på 3e plats. Ett minus poäng kom för att Laku satt sig snett.

Resultatet firades med middag på Amarillo.
Nu sitter jag och tittar på Vampire Diaries, medan tackan brinner bakom mig och bastun håller på att bli varm.

Rally-toko tävling i Karis 11.10.

Jag och Jane deltog i vår andra rally-toko tävling på lördagen. Före tävlingen tittade jag på banan, det var många olika svängar hit och dit, vilket i princip är lätt, bara man inte går i lås och snurrar åt fel håll.

Vi var andra paret in på banan. Genast i början så gjorde jag nånting så att remmen for mellan frambenen på Jane. Då fick jag panik, började skratta och tappade koncentrationen en stund så Jane började snusa på marken. Jag trodde att vi nog blir underkända pga att remmen hela tiden blev spänd. (Man får inte röra hunden så jag kunde inte ta bort remmen)

Någonstans i mitten av banan så lyckades Jane röra sina tassar så att jag fick bort remmen och efter det gick det bra, men trodde ändå inte poängen skulle räcka. Till min förvåning så fick vi mera poäng än första gången. Vi lyckades få 94poäng den här gången. En godkänd tävling till så byter vi klass.

Minuspoängen kom från att Jane satt och låg snett. Det är inget vi haft problem med förut. Förhoppningsvis är det bara något tillfälligt, men i den här tävlingen berodde det säkert mycket på att jag inte koncentrerade mig på hunden utan funderade på remmen och hur många poäng vi skulle få.

Nu gäller det bara att försöka få plats på ännu en tävling till. Det kommer inte att vara lätt. Platserna till nybörjar klassen fylls på några sekunder. 

Rally-toko i Karis 20.9.2014

På lördagen var det dags för vår första rally-toko tävling. Eftersom vi skulle vara där först kl.15 så hann vi med en lång, avslappnande promenad före vi skulle åka iväg. Jane såg iallafall inte nervös ut.

Sedan åkte vi iväg mot Karis, Laku fick följa med som stöd. Då jag kom fram gick jag och anmälde mig och fick min tävlingsbok, sedan skulle Janes mankhöjd mätas och läggas in i boken. Hon mätte 50,5 cm. Min klasskompis från Brusaby var där och tog emot anmälningarna, hon sa åt mej "och så går du sen inte och mokar dej", vi får väl se, tänkte jag,

Då jag tog ut Jane från bilen så fick hon panik och vägrade lyssna på mej, hon bara drog mot bilen och skulle in tillbaka. Nu skiter det sig, tänkte jag, Jag gick en sväng med henne och försökte få kontakt med henne, det blev till ingenting, hon betedde sig som om hon trodde hon skulle få stryk. Sedan satt jag in henne i bilen igen, och så var det dags för att gå igenom banan med domaren, efter det har man en kvart på sig att gå igenom och memorera banan själv.

Banan var ganska lätt, mest bara svängar hit och dit, men andra skylten var den som jag fasade för att skulle finnas "sitt, ligg, gå runt hunden". Men sedan fanns där ett avsintt var man skulle springa, den delen fick mig att slappna av.

Vi var 8onde paret, så jag tittade på de två första och sedan gick jag och tog ut Jane från bilen. Då var hon som en annan hund, hon gjorde allt perfekt och ville jobba med mig. Sedan gick vi in i hallen och väntade på vår tur.

Banan gick bra, vi fick i 1 minus poäng i början för att kopplet var lite för spänt och sedan tog vi 10 minus poäng vid skylten "hunden fram, ett steg bakåt, fram, två steg bakåt, fram, tre steg bakåt, fram" pga av att jag glömde ta ett steg i början. Jag märkte det då jag höll på att ta tre steg, men jag tänkte att jag ids inte ta om det eftersom det gick så bra annars. I rally-toko får man ta om en skylt om man vill. 

Resultatet blev 89poäng (av 100 möjliga). Två godkända tävlingar till så får vi byta till en högre klass.

Här är linken till vår prestation om man vill se: http://www.youtube.com/watch?v=5UDtqGwQgDI

Nästa tävling är 11.10.2014 på samma ställe.

Lördagens hunduställning och "kräftkalas"

På lördagen prövade jag för första gången att ha Folke och Flora tillsammans en stund. Det gick helt bra, Folke var ännu lite för intresserad av Flora, men i slutet av nästa vecka skall det nog redan gå bra, tror jag.

Sedan åkte vi med Jane till Borgå hundutställning, 17st aussien deltog. Då jag läste igenom deltagarlistan så märkte jag att Janes bror, som jag aldrig träffat, också deltog. De har kommit från Italien tillsammans, Jane var inte allt för glad över att se honom, hon stog och morrade hela tiden när vi försökte få en bild.

Domaren tyckte Jane var för hårlös, så hon fick bara bedömningen "mycket bra" och blev 3e i öppen klass. Jag fick inte heller henne att springa så bra, för jag kunde inte koncentrera mej, hade bara tankarna på inkommande lördagens rally-toko tävling.

På eftermiddagen tränade jag inför rally-toko tävlingen med en som har tävlat mycket. Hon gav många goda råd och berättade vad nybörjare brukar göra för missar och vilka skyltar som oftast kommer i nybörjar klassen. Sedan gav hon mig ett häfte att läsa igenom. Fy fan vad nervös jag var då ännu, nu några dagar senare så har nervositeten gett efter, nu vill jag bara dit och göra det och testa på det.

Kvällen avslutades med kräftor och då flickorna gått och sova, så satt vi en stund i bubbelbadkaret och sen badade vi bastu. Eller rättare sagt, en av flickorna sov, den andra kom hela tiden och frågade när vi skall gå och sova. Men, vuxna får väl vara uppe längre än barn? Inte enligt en fröken. 

Sista rally-toko träningen

På måndagen fick Jane följa med mig till jobbet, för vi skulle direkt efter på sista gången rally-toko. Stackarn fick ha tråkigt hela dagen och det mäktes nog på träningen. Hon vägrade nämligen ligga. Bra att det nu uppstår nya problem, såhär passligt mindre än två veckor före tävlingen. Suck!

Flickfredag

Min fredag var speciell på många sätt. Utan att fundera anmälde jag Jane till vår första rally-toko tävling som är 20.9 i Karis. Vi har två veckor på oss att träna så vi inte skämmer ut oss totalt, men vi är nog så halvfärdiga så mitt mål är 50p (100 är högsta möjliga) Men jag tänkte att man måste ju någon gång börja, annars blir det aldrig av. Är nu redan så nervös så jag mår illa.

Senare på dagen kom jag på att jag har nu varit 5 år på samma jobb. Det är typ hela mitt vuxna liv. Åren har bara sprungit iväg.

Kvällen spenderades med Dollan. Tomppi skulle köra dit mig, han stressade mig så mycket att jag inte hann söka de byxorna som jag påriktigt skulle ha, så tog bara snabbt några byxor från skåpet. Då jag skulle dra på dem hos Dollan så var de ganska tighta att få på. Dollan gav mej det goda rådet att hoppa för få opp dem... det var ingen bra idé för det blev ett stort hål mellan benen. Som tur hade hon en klänning att låna åt mej. Den va nog lite för liten, men den var bättre än ingenting. Hon fixade mitt hår och makeup, medan vi åt jordgubbar och drack rosévin.

Senare på kvällen kom Patte och joinade oss och drack några glas. Sedan åkte vi med Janskus subaru till Amarillo. Där blev det dans och några blåbärs shottar. Vi gick hem lite efter kl.1 eftersom det inte var så mycket människor i baren. Men roligt hade vi nog ändå, nästa gång väljer vi bara att gå ut på en lördag istället.