Var alltså på ultran för två och en halv vecka sedan. Nå, jag har inte vågat tala högt om vad jag egentligen har trott och känt om könet på bebisen, men nu fick jag det bekräftat. Vi ska få en pojke!
Jag har nog länge känt på mig att det är en pojke, men jag har ignorerat den känslan eftersom chansen skulle vara mycket, mycket större att det faktiskt skulle vara en pojke. Under ultran så lyckades jag hålla inne tårarna tills hon sa "Jaa, här ser vi en liten snopp. Grattis, ni ska få en pojke." Då tittade jag på Tomppi och sen kom lyckotårarna. Reaktionen skulle antagligen ha varit likadann om hon skulle ha sagt att det kommer en flicka.
Jag har nog länge känt på mig att det är en pojke, men jag har ignorerat den känslan eftersom chansen skulle vara mycket, mycket större att det faktiskt skulle vara en pojke. Under ultran så lyckades jag hålla inne tårarna tills hon sa "Jaa, här ser vi en liten snopp. Grattis, ni ska få en pojke." Då tittade jag på Tomppi och sen kom lyckotårarna. Reaktionen skulle antagligen ha varit likadann om hon skulle ha sagt att det kommer en flicka.
Före ultran var jag så nervös så måste försöka hålla tankarna i styr genom att hålla mig sysselsatt med att sätta ihop vagnen. Först verkade det inte bli till nånting, men till slut fick jag alla delar på plats. Tror jag.
Min jobbskjorta håller på att bli för tight runt magen. Jag säger varje vecka att nästa vecka kanske den inte mera går på, men vi skall se hur länge den ännu går på. Har alltså två skjortor som jag håller som mina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar