Jobbigt samtal på jobbet

Den här veckan fick jag ett samtal på jobbet, som jag har funderat på länge efter och som jag säkert aldrig glömmer.

Det var en äldre man som ringde. Han har en valp som är född några dagar före Nisse. Han ringde för att berätta att valpen ännu inte är rumsren och det stör honom, men okej, det kan han leva med.

Sedan berättade han att de måste åka bil varje dag, för han skall uträtta det ena och det andra. Problemet är bara att valpen mår illa i bilen och spyr. Han frågade om det finns någon medicin mot illamående, jag sa att det nog finns, men det är viktigt att valpen lär sig vara i bilen och att den har en trygg plats där. Just nu sitter den här valpen på bakbänken då de åker iväg, Så han var irriterad på att valpen spytt där och att han han nu städat bilen i över en timme. Han var också irriterad på att då de åker till stugan så tar resan nu 0,5-1 timme längre, pga av att han måste stanna och kissa med valpen.

WHAT?!

Och hemma kan han inte lämna valpen, för den förstör hans lägenhet.

Ni kan säkert tänka er att det här var en svårt samtal för mig, för jag får ju inte säga "Snälla, söta gubbe, vad hade du väntat dig? Det är ju en valp du har skaffat, den kräver mycket i början. Kanske bäst, för både dig och valpen, att du ger den tillbaka till uppfödaren om du inte orkar."
Nå, jag försökte säga att det är ju en vap, man måste lära den att åka bil och trivas i bilen, och man måste lära den att vara ensam hemma. Och rumsrenheten kommer ju med tiden, men för endel kan det ta upp till ett år. Han lyssnade inte så mycket, utan funderade mest själv över hur jobbig den är.

Samtalet slutade med att han kom fram till att det kanske är bäst att han kontaktar uppfödaren, och kanske bäst att den får ett nytt hem

Jag tror det är den bästa lösningen för både valpen och gubben. Men det sa jag ju aldrig, jag sa bara att det nog inte är en dålig ide att kontakta uppfödaren.

SUCK! Vilka människor skaffar valp och förstår inte att det kommer att kräva massor med jobb i början?